Skriv ut  Skicka

28 augusti 2006

Norska laxar som än så länge får ett GMO-fritt foder.

Ingen GMO-soja i norskt fiskfoder

Inom den globala fiskodlingen används idag allt mer soja. Soja som kan vara GMO. I Norge har man dock än så länge valt att använda ett GMO-fritt foder.

Den globala industrin kring fiskodling växer så det knakar. Det är den idag snabbast växande sektorn inom världens animalieproduktion och man räknar med att den vid 2010 kommer vara större än världens boskapsuppfödning.

Samtidigt blir tillgången på fiskmjöl, som länge varit det huvudsakliga fodret vid fiskodling, allt mer osäker. Utfiskning tillsammans med klimatförändringar och av andra orsaker förändrade levnadsbetingelser påverkar bestånden negativt.

Det här har lett till att man börjat se sig om efter andra källor för proteinfoder till fiskodlingen. Och precis som i djuruppfödning på land är det sojan som man ser som lösning. Sojamjöl ger fisken protein och sojaolja ger energi. Laxen är ju dock en rovfisk, och klarar inte av för stora mängder vegetabilier i fodret. Forskning pågår därför för att hitta speciella sojasorter som fiskarna lättare kan tillgodogöra sig.

Men en majoritet av världens sojaproduktion är genmodifierad soja; GMO-soja som i huvudsak används som foder till djuruppfödning. Fiskeindustrins övergång till ett mer sojabaserat foder betyder därför att den odlade fisk vi köper i affären kan ha fötts upp på GMO-soja.

En stor del av den odlade fisken som säljs i Sverige importeras från Norge. Även i Norge använder man sig idag av stora mängder importerad soja som foder till fisken. Än så länge har man dock valt att importera ett GMO-fritt foder. Ett foder som betingar ett något högre pris än GMO-sojan. Något som man, precis som man i stora delar av Europas djuruppfödning redan gjort, börjar se som en allt mer besvärande kostnad.

I Norge, precis som i Sverige, finns det starka krafter som verkar för en övergång till GMO-foder. För de som vill se en storskalig introduktion av GMO i livsmedelsproduktionen är introduktionen av GMO-foder - tillsammans med konsumenternas stilla acceptans av det – ett viktigt första steg.

Men hur länge kommer då den norska fisken förbli GMO-fri? En avgörande faktor är hur konsumenterna kommer agera. De norska märkningslagarna för GMO är helt harmoniserade med EUs, vilket betyder att fisk uppfödd på GMO-foder inte behöver märkas som GMO.

Så länge som konsumenterna förblir okunniga om användningen av soja och GMO-soja i fiskfodret blir det därför en lätt sak för fiskeindustrin att gå över till GMO-foder, precis som den svenska köttindustrin med Swedish Meats i spetsen gjorde i januari 2006.

Andra faktorer som kommer påverka är prisutvecklingen på GMO-fritt foder och säkert den politiska GMO-situationen i resten av Europa.

Som ett GMO-fritt alternativ till exempelvis Scans köttprodukter är dock norsk lax inget självklart val. Även om det idag till viss del används soja i fiskfodret går det fortfarande åt mellan 4 och 5,5 kilo fiskmjöl för varje kilo producerad lax. Fiskmjöl som huvudsakligen kommer från nermald ansjovis, makrill och sardiner, uppfiskade i helt andra delar av världen. Istället för att användas som mat där transporteras de hit och förvandlas till en ”finare” fisk för oss som har råd att betala för det.

« Tillbaka

Skriv ut  Skicka